Efter antalet koppar kaffe med F-jäntan är det fett svårt att somna. Det var det värt. Ska ju ändå bara till kontoret en sväng imorn. Med nymålade naglar och plockade bryn åkte vi till statte och köpte korv. Korv med bröd, sidu. Nice. Inte så hälsosamt dock. Brukar vanligtvis inte käka alls klockan ett på natten. You gotta live a little. Or a lot. Gud va man blir dålig på engelska på gamla dar... Ler.
Vi har pratat minnen. En av våra favoritsysselsättningar. Långt ord. Tänk vad mycket vi har vart med om. Att man glömmer så lätt. Tur att den andra kan fylla i. En del saker glömmer man dock aldrig.
Nu gick tankegången raskt över till kärlek. Igen. Som vanligt.
Ibland tycker jag man kan se att två personer hör ihop fast det har tagit slut eller dom kanske inte ens har haft ett riktigt förhållande. Deras kompisar pratar ofta om "den andra". Familjen undrar. Sammanträffanden gör att "den andra" alltid är med på något vis. Som en mamma och pappa ungefär. Även fast dom inte är tillsammans så hör dom ihop. Det är ett särskilt band mellan dom. Det märks på kroppsspråket, blickar dom utväxlar. Det är liksom dom i en egen värld när dom träffas. Är det bara jag, eller "ser" ni sånt också? Så undrar jag om man inte borde ta vara på denna samhörighet istället för att förneka den?
Kan personer med speciella band ha ett riktigt, äkta förhållande med någon ny och verkligen älska den personen fullt ut, utan att jämföra med den andra?
Jag vill inte ha ett kärlekslöst förhållande utan jag-älskar-dig-känslor. Men det finns väl massor med människor som inte vill leva ensamma. Eller som inte kan va ensamma av olika anledningar. Läskiga tankar!
Usch då. Måste avsluta med något bra annars kan jag väl aldrig somna... Hehe.
Lyan är officiellt min. Snart snart. Gud, va kul! Längtar verkligen tillbaka! Kände igår när jag var hos F-jäntan att här vill jag bo. Igen. Spådamen har nu haft rätt i en sak till. Hur många grejer är det nu som hon förutspådde som har slagit in..? Flytten, pengar, A's utblidning plus några saker till som är privata.
Livet är soft en dag som denna. Jag mår kanon. Ska till f-jäntan idag igen. Skoj, skoj. Måste väl skynda till B-town innan hon tröttnar på att vänta. Stressler. Har nyss lekt med kidsen i gustafsbyn. Svårt att slita sig! Ville aldrig släppa Signe igår! Mysbebis. Tur att det finns så många barn att leka med runt om mig! Synd att ingen är min dock. Men men.. Den dagen kanske kommer om jag har tur.
Måste åter igen berätta hur tacksam jag är för allt runt om mig. Alla runt om mig. Love you, honeys.
Nope, dags att gasa iväg. Med hög, högre, högst med gungmusik i pärlan.
Jag kunde höra ditt skratt i sinnet. Jag kunde se dig skratta. Precis som förut. När vi sa att prillan under läppen var det enda som fattades på kortet. Ha det så underbart, var du än är. R.I.P. G...
Att få skapa och vara kreativ är terapi för mig. Det lättar hjärtat, det som bubblar måste bara ut. Oavsett om det gäller att skriva, fotografera, göra personlig inredning och allt som hör till.
I kreativitetens värld är jag fri och endast där.
Alla bilder och material som jag visar här tillhör mig och får inte laddas ned eller användas i något syfte ur sitt sammanhang utan mitt godkännande.
Hoppas ni ska finna något som ger er en känsla. Helst en positiv sådan förstås. Önskar du köpa en PRINT eller vill att jag gör en variant av det du ser men med dina egna färg- text- och typsnittsval så hör av dig!
Välkommen till min tokiga värld.
