Dalkulla Photos

"You gonna sing that song about robin's eggs and diamonds?" Bob had asked me on the first day of rehearsals.
"Which one?"
"You know, that one about blue eyes and diamonds..."
"Oh", I said, "you must mean 'Diamonds And Rust', the song I wrote for my husband, David. I wrote it while he was in prison."
"For your husband?" Bob said.
"Yeah. Who did you think it was about?" I stonewalled.
"Oh, hey, what the fuck do I know?"
"Never mind. Yeah, I'll sing it, if you like."

Sov till 12 idag. Det behövde jag. Så skönt så du anar inte. Klev upp 5 igår för att besöka stan och Formexmässan. Vilken upplevelse! Hur kul och nyttigt för affärerna som helst! Lyssnade på Lasses råd om promenadskor. Tack gode. Såg förundrat på hur snygga damer trippade runt i sina högklackade skor, snäva kjolar och frisyrer som måste tagit lång tid att fixa. I'm not like you. Men jag beundrar er förmåga att klara av det.

Mia Törnblom levererade som vanligt. Dock kändes det som hon tagit över några moves från min andra favorit Mia Skäringer. Men men, ser man något man gillar är det okej att testa det själv antar jag?

Kärlek vid första ögonkastet uppstod men det ska ni få se i nästa inlägg...

Gissa hur slut jag var när klockan var runt 16!! Efter alla intryck, ljud och andras känslor. Är ju sån där som känner av stämning och allt möjligt i ett rum. Det där var inget litet rum. Glömde grunda mig innan jag gick in. Var för nervös över att tappa bort mig själv.

Vakten vid pendeltåget fick sig ett skratt. Eller jag bjöd på det kan man säga.
- Till Älvsjö.
- Älvsjö?
- Ja.
- Du är i Älvsjö.
- Ja, just det. Centralen. Jag är turist och trött så det gör ont.
Han skrattade hjärtligt och hjälpte mig med att skylla på att det var fredag.

Jag och tjejerna beslöt att bli ännu mer flummiga och tog en öl på cantralen innan hemfärd. Men herregud! Full på 3 klunkar, jag lovar!! Sen blev vi så fnissiga och flummiga så jag tror hela bussen önskade att vi skulle kliva av. innan det lilla ruset snabbt gick över.

Nu ska jag slänga på mig understället, täckisarna och packa kameraväskan. Den här gången tar jag med mig pendeln och leken med. Vill göra det utomhus. Haha! Ja, häxa mig alltså. Så vi ses i Grängshammar.

Ha en bra lördag mina vänner.

Kramar E

Äckligt trött på snorpapper nu kan jag lova. Samtidigt glad att det inte var värre än en vanlig förkylning. Fyra dagar inomhus och jag får damp. På sanning. När energin vänder och kommer tillbaka som den gjorde idag så vill jag bara ut. Men vet att det är bäst att vila tills det är helt bra. För mig i alla fall.

Kom att tänka på en av fotouppgifterna och tog mig an den. Då kunde jag stanna inne men ändå göra nytta eller ha kul. Självportträtt. Första tanke: Rå. Rå-format av mig. Helt osminkad, oborstad, oklädd. Rå. Sagt och gjort. Efter redigering och tips blev jag faktiskt nöjd! Haha! Vem vet, jag kanske har en vacker rå-het. Något måste jag ha lärt mig efter alla Top Model jag har sett. Ja, det är sant. Kan inte sluta titta på det programmet. Mest för inspiration för fotografering men jag tycker Tyra verkar vettig. Snygg är hon också. Snygg på ett uppenbart sätt. En annan får leta snygga detaljer så som naglar, ögonfärg eller hårkvalité... Tssss.

Skitsamma. Efter att den första rå-bilden på mig lagts ut för allmän beskådan så fick jag tips av Malin på redigering. Det blev bra! Och det är inte ord jag brukar använda om mig själv eller min egen prestation. Så det går framåt. Ler busigt här bakom skärmen. Hjärtligt. 


Ja ni. Den blicken säger väl en hel del. Eller? När jag förstorade upp bilderna på skärmen så såg jag att mina ögon blivit gula/gröna/bruna/grå!! Förändringarnas tid är här. Nej, jag kommer aldrig tycka att jag är snygg. Men modet, det är det fan inga fel på.

Vad är en krigare utan ett hjärta av kärlek och mod?

Är så trött! Grå himmel och regn gör mig helt avslagen. Sitter bara och gäspar hela tiden. Aja, sånt är livet ibland. Men allt är inte grått. Jag har ett nytt stativ och konverter att leka med. Med rätt gänga nu då eftersom jag gick tillbaka till affären idag.
Planer är inte längre bara planer utan bokade och klara! Woho!

Nej, lider av ordbrist just nu. Så det blir inte mer än så här.

Vet inte varför men jag blir extra glad i juletider. Alla känslor blir lite starkare av någon anledning. Kanske är det magin som gör det. För magi, det finns det i massor. Både runt dig och mig. Även om du inte ser det lika tydligt som jag gör.
Jag menar sådan magi som finns i ett leende från en främling i den milslånga matkön dagen innan julafton. I personen som kysser dig god natt på pannan när du sover, bara för att visa sin kärlek. Bilen som stannar och släpper förbi dig för att den har uppmärksammat att du har väntat länge på ett olämpligt ställe. I barnet vars ögon strålar av godhet och vill leka med just dig.
Japp, jag är övertygad om att den sortens magi finns.

För en stund sen kom jag hem från ett av dessa barn. Så söt så det gör ont att titta på henne! Hon sjöng, visade mig sina dammråttor under sängen och lärde mig lite teckenspråk. Jag är supernöjd. Längtar efter en liten unge att älska jag med. Men så länge får jag slösa kärlek på alla barn som redan finns.

God natt! Imorgon ska jag på varg-safari och fota lite. Det ska bli spännande!
Kram E

När jag var liten kallade jag mig själv för en Eskimå, för att alla sa att jag var så vit så jag nästan var genomskinlig. Jag blandade visst ihop Albino med Eskimå. Det var ett stort problem för alla runt om mig utom mig själv. Tänk om de vuxna istället hade sagt att jag var fin som jag var. Också tyckte många vuxna att jag var för smal och inbillade sig att jag hade ätstörningar. Jag hade bra förbränning och åt små portioner ofta. Nu är jag istället är större än många, då är det också ett problem. Då får jag ofrivilliga tips om hur jag kan banta och bli smal!

Det var väldigt vanligt att höra "du kan inte, varför gör du så, gör så här, så där kan du inte tänka, tänk så här" And on and on.
VARFÖR inte låta barn utvecklas till den dom är, varför försöker så många ändra på dem? Hur ska ett barn annars få självkänsla och självförtroende? Den krymper och blir obefintlig när varje idé och sätt som presenteras blir hånskrattat åt.
Om du ber ditt barn skala morötter så vad spelar det för roll hur barnet gör det? Snacka om att ta bort eget tänk som kan leda till smartare sätt! Om barnet frågar hur de ska göra, är det inte bättre att visa och sen låta det komma på ett eget sätt.

Det värsta jag visste var vuxna som skulle bestämma hur jag skulle nå mina mål, på deras sätt istället för att låta mig nå mina mål på mitt sätt, för att utvecklas. Misstag är bra saker för att komma vidare. Jag vill inte vara i en svensk-lagom-stor-fyrkant. Jag kan ändå!

Nej, fy bubblan för vuxna som lever i en egen liten värld där alla andra måste göra på deras sätt för att bli accepterade! Där vuxna försöker ändra på små människor för att de ska passa in i deras äckliga, zombievärld - jobba tills du dör. Ät, sov, jobba, jobba, jobba. Livet då? Vart tog livet vägen? Kärleken? Glädjen? LEVA livet istället för att överleva?

Så klart det inte är så här för alla, tack och lov! Men det var en del av mina mindre bra känslor jag har i ryggsäcken. Säkert många andras med. Värt att tänka på och göra något åt.

En sak till, det är inte alls självklart att känna sig älskad och behövd när man är liten. Snälla, ni som har känt så, förringa inte den här sidan av saken. "Klart dina föräldrar älskar dig!!" Nej, det är inte alls klart att det har framgått så tydligt.

Jag vill bli bäst på att uppmuntra människor för hur de är, inte lägga onödig energi på hur de inte är. Ja, det ska jag verkligen lägga tid på! Skärpning, fröken Craehn!


Kärlek på er! /E

Nu är det inte många dagar kvar till vår kära högtid - Julen. Det bästa med den här årstiden är allt mys. På något sätt går det lättare att mysa när det är mörkt. Tända massor av levande ljus, ljusstakar och bädda in sig i tjocka, gosiga filtar. Varma sockor som gärna får gå så högt som ovanför knäna! Tofflor. Stickade koftor och mössor. Dricka varma, goda drycker som choklad med grädde eller glögg!

Jag tror att det sitter så starka känslor i mig på grund av alla fina minnen när jag var barn. Det är just det här med samhörigheten, baket, pysslandet och att alla var extra glada och omtänksamma, som sitter i.

Samtidigt som jag känner denna lycka får jag extra ont i hjärtat när jag tänker på de som är ensamma, ofrivilligt ensamma. De som inte har värme att gå till. Flickan med svavelstickorna är en av de sorgligaste sagorna jag har läst. Den historien sitter i. Den tog hårt redan när jag var barn. Jag ville hjälpa. Det vill jag nu med. Tänk att bjuda på skinkmackor och glögg till de som inte har mat. Eller dela ut varma filtar. Kanske en nalle till den som behöver. Ja, det vore inte dumt alls. Nu fick jag en idé...

Så länge får ni se några fler vinterbilder.

 

 

 

Ha en riktigt god kväll!

Kramar E

Vaknade med sådan fotolust idag. Då är det faktiskt kul att kliva upp i mörkret och äta frukost med tända adventsljus, en julstjärna på bordet och ljusstaken i fönstret. Riktigt mysigt. Jobbet blir roligare då!
Jag gillar att pylsa på mig varma kläder och skor, packa väskan och kameran förstås, för det är så himla givande att vara utomhus. Trodde att det bara var om våren jag ville fly ut i skogen men jag trodde fel. Jag vill vara ute nu med, i december.

Fick hjärtat i halsgropen efter vägen. Blev tok-omkörd av en Jeep som skvätte ner hela min bil och ruta så jag inte såg ett skit fast jag slog på torkarna var på max. Fick köra på känsla några sekunder. Några sekunder för länge. Jävla idioti!!! Nej, jag är fortfarande rasist mot vansinniga bilförare. Inte bara äldre, sådana här potentiella mördare också!!! Han skulle bara fram och förbi trots att det var bilar och lastbilar framför mig som tog hänsyn till väglaget.
Är så bra på att hitta starka ord, för att ni ska förstå hur jag känner.

Sen fick jag andas ut i vinterlandskapet. Första gången jag blev presenterad för Grängshammar blev jag kär. Den kärleken växer varje gång jag är där. Har säkert bott där i ett tidigare liv. Gift mig i Silvbergs kyrka någon gång i en annan värld.

Som pricken över i:et fick jag träffa några favoriter jag har och umgås med dem en stund. Nog babblat, här är några av en hel del bra resultat idag, faktiskt.

 

 

Nu ska jag se Idolfinalen och heja allt vad jag kan på La Fondell!!!<3

Puss&Kram //E

Varning: Detta inlägg kan vara känsligt. Läs på egen risk!

Då menar jag inte som det står i ordboken om ordet rasism. Utan i folkmun. Den här artikeln i D.T har skapat en debatt i form av 141 kommentarer till artikeln. Jag har tagit ett kritiskt steg tillbaka för att begrunda rasism, så som det betyder för mig.

Rasism för mig är att hysa agg eller i värsta fall känna hat emot, vara rädd för eller på annat sätt ogilla en massa. Alltså en grupp som består av fler än 12 människor, om jag minns rätt. Att dra en massa över en kam.
Kan du då med handen på hjärtat säga att du inte är rasist? Är du verkligen 100% accepterande av allt? Dömmer du ingen utan alla fakta som egentligen krävs för varje enskild siutation? Är det så att om man kallar sig extremvänster så är man friad från alla former av att anklagas för rasist?

RAS-ist är egentligen ett gammalt förlegat ord eftersom, jag hoppas och ber, att alla vet att människan är en ras.
Det är gammalt, om du tänker annorlunda, prova tänk om!!!
Om du tänker annorlunda än mig, vilken "ras" räknar du dig själv till i så fall? Jag är nyfiken på hur du tänker.

Jag ska ta ett exempel får du se hur du är inpräntad. Inpräntad med förmdomar,normer och värderingar sedan barnsben oavsett om dina föräldrar var höger- eller vänsterälskare.

"Tre afrikaner greps idag för gruppvåldtäkt på 15-årig flicka på Tjärna Ängar"

Hur många fördomar fick du in? Jag skulle vilja göra en riktig undersökning baserad på fakta men nu går jag på känsla istället.

• Hur såg "Afrikanerna" ut i dina tankar? Vilken färg hade deras hy, vilken ålder, religion?
• Hur såg den 15-åriga flickan ut i dina tankar? Vilken färg hade hennes hy, bakgrund, "status"?
• Spelade det någon roll att den påhittade händelsen skedde på Tjärna Ängar? Vad lade du in för värderingar när du läste det?

En värdering för mig är det som du brinner för, slåss för och står för när du vet VARFÖR du gör det. När du har valt det själv. Efter att du har rannskat dig själv om det är en medfödd åsikt eller något du faktiskt har valt.

Vill du fortsätta vara inpräntad eller vill du börja välja dina egna värderingar istället för att slava under någon annans? Det är ditt ansvar, din FRIHET, DITT val att göra.

Om ni har orkat kolla på artikeln och ögnat igenom kommentarerna så ser ni kankse att det skriker rasism, så som ordet betyder för mig. BÅDE från de som tycker det är okej med en Moské och de som inte tycker det är okej.

Till exempel så letar en ja-sägare på en svaghet hos en nej-sägare genom att vara rasist mot dyslektiker. Som om att dyslektiker inte får tycka och tänka om de inte kan stava? Ja-sägare verkar generellt vara rasister mot nej-sägarna som i sin tur verkar vara rasister mot en Moské. Är det mer okej med en slags rasism än en annan? Varför är det okej att hata en massa men inte en annan? Kan vi ta bort ordet rasism och istället uttrycka oss annorlunda.
Ja-sägarna är rädda för nej-sägarna som i sin tur är rädda för en Moksé?

"Så du gillar inte..." Fine. Det gör jag. Eller; Fine. Det gör inte jag heller därför att jag är så himla rädd för... Det är obekant för mig, jag vet inte vad det innebär...
Det är naturligt att vara rädd för främmande saker och ting. Det är okej att vara rädd. Att vara rädd är en känsla och en känsla kan ingen ta ifrån dig. Det är däremot upp till dig om du orkar slösa energi på att vara rädd eller göra något åt det. NEJ, jag menar inte att man ska bearbeta ALLA sina rädslor på en dag. Det här tar tid. Själv vill jag vara rädd för så lite som möjligt när mina dagar är över.

Hur kan åsiktsfrihet utesluta en del fria åsikter?

 

Jag vet!!! Det är skitsvårt och jobbigt att komma till insikt om att vilja tänka om. Lära om. Kanske inse att du vill förändras. Det är skitjobbigt att stå för sina värderingar 24-7. Det orkar inte jag heller. Men när det väl gäller så är det inga problem. Det behöver inte diskuteras om allt för att man tycker olika. Är det inte bättre om alla får tycka som de vill, så länge de kan stå för det?

 

Jag är rasist. Mot kvinnomisshandlare, våldtäktsmän, mobbare, människor som inte förstår sitt eget värde, pedofiler och människor som trycker ner eller utnyttjar andra. Säkert massa fler saker. Det är inget jag vill ändra på. Det är min värdering. För att det gör ont i själen att se sånt och det kan jag inte och vill jag inte ändra på.
Det jag skulle vilja bli accepterande emot är jättegamla personer i trafiken. Tror jag. Jag har inte bestämt mig än.

 

För mig är religion väldigt kvinnoförnedrande. Det kan jag aldrig stå för. Det finns bra saker också men kvinnoförnedringen tar över i MIN värld. OCH rasismen mot andra sexuella läggningar än hetero. I Sverige har jag dock rätt att välja om jag vill vara i kyrkan och jag får tolka Kristendomen lite som jag vill. Jag behöver inte alls ta del av den utan att bli förvisad, eller?
Bli gravid utan samlag! Kyss mig någonstans. Vem hade haft sex henne EGENTLIGEN? Människor av samma kön som blir kära är Djävulens påfund. Nej, fy fan.

Jag är för frihet. Därför bor jag kvar här och jag vill också kunna säga att jag älskar mitt land och jag vill kunna hylla det utan att du lägger dina värderingar i mina ord.

Vad gör det dig, som är rädd för Moksén, att den finns? Du behöver inte besöka den liksom jag inte behöver besöka kyrkan om jag inte vill. Böneutrop? Det kanske inte behöver bli böneutrop? Störs du även av kyrkklockor som ringer eller har du vant dig vid det? Det finns en lösning. Om vi är villiga att lyssna på varandra UTAN att lägga in egna tolkningar i det som sägs av den som har ordet. Om vi låter varandra ha åsikter UTAN att försöka ändra på dem! Alla kan inte och kommer inte tycka som du därför att vi alla är olika!

 

Tack för ordet. Fred och kärlek på er. <3