Fan ta dig! Fan ta Dig!

Hur i helvete kan du ha mage att inge mig hopp, om och om igen, i 7 år, eller hur j-a länge det nu är?!? Bara för att försvinna.

Du vådtog just min själ, mitt sinne och mitt hjärta genom att vilja träffa mig! Fattar du det?! Sluta kontakta mig!!! Jag har gått vidare!!! Du är inte värd mig!!! Skulle aldrig kunna lita på dig!!! Aldrig. Någonsin kunna lita på att du kommer stanna. Varenda gång har du sagt att du ska stanna. Men du har alltid lämnat mig.

Har gett Dig så många chanser, T. Så j-a många chanser....

Du är bara helt j-a osann.

"Det är vi, Elenor. Jag älskar dig. Det är ödet. Kärlek vid första ögonkastet. Nån gång måste jag få tummarna ur röven och våga."

Men eller huuur???!!!

Har inte gråtit så här på länge, din idiot.

Jag har träffat en supersöt kille. Låt mig va?!!!

Nu blev det för mycket. Orkar inte med mer. Inte av dig.

Har berättat hur jag känner. Gett dig dagar, veckor och år att visa om du älskar mig.

Nej, jag går inte på ditt skitsnack en gång till. Förstår du verkligen inte hur mycket du har sårat mig?

Det enda jag vill ha från dig är en grundlig förklaring till ditt beteende och en ursäkt.

Nu orkar jag inget mer. Ödet får leda mig på rätt väg.