Snart Jul.
Jag tror att det sitter så starka känslor i mig på grund av alla fina minnen när jag var barn. Det är just det här med samhörigheten, baket, pysslandet och att alla var extra glada och omtänksamma, som sitter i.
Samtidigt som jag känner denna lycka får jag extra ont i hjärtat när jag tänker på de som är ensamma, ofrivilligt ensamma. De som inte har värme att gå till. Flickan med svavelstickorna är en av de sorgligaste sagorna jag har läst. Den historien sitter i. Den tog hårt redan när jag var barn. Jag ville hjälpa. Det vill jag nu med. Tänk att bjuda på skinkmackor och glögg till de som inte har mat. Eller dela ut varma filtar. Kanske en nalle till den som behöver. Ja, det vore inte dumt alls. Nu fick jag en idé...
Så länge får ni se några fler vinterbilder.
Ha en riktigt god kväll!
Kramar E
Bloggadress: http://www.facebook.com/pages/The-mythical-world-of-haze/178633008894018