Efter två deppdagar med gråt så vände livet och lyckan kom åter. Skönt som tusan. Har varit så fruktansvärt effektiv idag så jag är rädd att jag får igen det imorn, med lite mer ont i ryggslutet/rumpmusklerna än vanligt. Men det kan det faktiskt vara värt. Nu är alla bankärenden nästan avklarade, ska på ett till litet möte på måndag bara. A-kassan har fått sitt och lite till tror jag. De borde räcka för att min ersättning ska hoppa igång. Annars blir jag arg.
Håret har fixats av A på Anne&Co imorse. Så skööönt att se sig i spegeln och vara belåten igen. A fick bort den gula randen som vi inte fick bukt med hemma. Borta är den gula tonen och slitna toppar. Aaah. Nu kan jag gå på intervju och känna mig stark inifrån och ut.
Intervju var det ja. Är så nervös men det går som det går. Jag kan inte mer än vara så förberedd jag bara kan och vara mig själv.
Donat inför flytten och fått några fler jobbdagar på DM idag också. Längtar så efter att alla flyttkartonger och möbler är på nya stället så att jag kan börja pyssla och boa. Det är det enda som jag tänker på nu för tiden. Inreda och förbereda inför ankomsten av det efterlängtade lilla livet. Har börjat skriva ner alla idéer och skissa så inte minnet ska svika.
Trippen med fröken J till Ikea om en vecka eller två ska bli skitkul!
Glasspaus!
Nu så ska jag laga mat åt hjärtat. Han borde vara på väg hem nu. Trött och hungrig, stackarn.
Här sitter jag och livsnjuter. Till vänster har jag köksfönstret där jag ser björkarna och gräset växa och frodas. Solen lyser och det är en ganska ljummen kväll tycker jag. Allt som behövdes var en natts regn och värme på det för att naturen skulle komma igång. Grannarna grillar och några har den första festen på altanen.
Till höger om mig står en skål med jordgubbar och ett urdrucket glas rosévin. Tänk att de går att få fram den där speciella rosésmaken efter att alkoholen är borttagen. Häftigt. Det känns som att det kan bli många jordgubbar ätna och många glas rosé druckna i vår och sommar. Bara jag får ordning på den nya balkongen så ska jag bosätta mig därute. Eller oss rättare sagt.
Carljung Rosé från Coop Forum
Jag är ju fortfarande ett vandrande bo och ska så vara i några månader till. Magen växer och växer. Hur stor kommer jag inte bli. Massa vätska har jag redan samlat på mig. Så pass att fötterna inte får plats i mina vanliga skor längre. Men det var inget farligt eller så. Har fått hjälp med ryggen igår av en kiropraktor vid namn Hanna Brus. Hon var klockren för min kropp. Tacksam för hjälpen!
Den lilla krabaten där inne börjar kännas mer och mer. Som en väldigt livlig fisk. Men det är fortfarande så pass svagt så jag tvekar på mig själv om det är hon eller något annat som händer där inne.
Det värsta efter foglossning på klaga-sidan måste vara vikten. Svårt att acceptera att gå upp så här efter allt jag har kämpat bort innan jag blev gravid. Var liksom inte nere på min målvikt ens. Hade visserligen bara 5kg kvar men ändå. Den enda motion jag klarat av förutom att stå och gå på jobbet tills nu är mina promenader. Har absolut ingen lust att vara stenhård med kosten nu heller. Jag tänker på att stoppa i mig nyttigheter, frukt och grönt, det räcker liksom.
Jaja, bara att börja om med att kämpa mig tillbaka mot målvikten när tösen är ute.
Nu ska jag vänta in älsklingen och göra mat åt honom som kämpar med att jobba extra för oss.
Att få skapa och vara kreativ är terapi för mig. Det lättar hjärtat, det som bubblar måste bara ut. Oavsett om det gäller att skriva, fotografera, göra personlig inredning och allt som hör till.
I kreativitetens värld är jag fri och endast där.
Alla bilder och material som jag visar här tillhör mig och får inte laddas ned eller användas i något syfte ur sitt sammanhang utan mitt godkännande.
Hoppas ni ska finna något som ger er en känsla. Helst en positiv sådan förstås. Önskar du köpa en PRINT eller vill att jag gör en variant av det du ser men med dina egna färg- text- och typsnittsval så hör av dig!
Välkommen till min tokiga värld.
