I min värld!

 

Klockan skulle ringa 07 för det är den stora tvättdagen idag. Men när klockan var 06 ville min kropp vakna och ta en kisspaus. Fy fan för detta kissande. Blir härdad till slutskedet i alla fall, det är ju bra. Eller?

Så nu är första vändan snart klar och frukosten är äten. Jag älskar frukost. Dagens bästa måltid.

 

 

"Om du sover på rygg stryps blodtillförseln... blablabla... inte bra för barnet... fostret kan dö... blalabla"

Men vad då, jag styr inte över hur jag sover! Kan knappast vara bra att binda fast sig varje natt och ligga orörlig. Jag vaknar ofta på rygg och jag sover i fosterställning på båda sidor, trots att det skulle vara det enda rätta att bara sova på vänster sida. Men jag är väl för fan ingen mördare av barnet för att jag sover som jag gör.
Hur tänkte dom som tog fram denna forskning?! Att vi ska binda fast oss eller?! Jävla idioti att komma med ännu mer skrämselpropaganda. För det är just vad det här leder till.
Har fullt upp på oroskontot om det överhuvudtaget lever någon där inne, om jag omedvetet fått i mig någon bakterie som skadar bebisens nervsystem och dåligt samvete för att jag inte tränar och bara går upp 3 kilo dessa månader!

 

Herregud vad mycket skrämsel, press och stress det läggs på gravida. Speciellt om man inte är så stark mot den yttre påverkan. Vi borde leva mer som djuren, det är dom som är dom kloka.

 

Eftersom jag fick "lån-ärva" lite gravidkläder igår kommer jag känna mig snygg på påskmiddagen ikväll. Hade tankarna att starta någon slags cirkel med saker som hör till graviditeten och bebisar att göra. Varför inte dela på saker och ting. Lånbytas för att sedan skicka tillbaka när det är dags för barn nummer två, tre osv. Onödigt att bara köpa, köpa och köpa och sedan slänga eller packa ner i lådor.

Har ju fullt sjå att gruva mig för det stora köpet: Större bil!
Jag älskar min Toyota! Den är min trogne följeslagare. Kommer gråta om jag måste sälja den. Jag tycker att D ska sälja sin skruttvolvo som jag inte kan köra för att det är massa knep för att få igång den och den lägger av när som helst osv. Inte en trygg bil med andra ord. Dessutom får inte barnvagn plats i den heller. Den kan han göra sig av med så letar vi efter en Toyota Avensis och behåller den lilla Toyan.

Men jag antar att jag inte vinner den här gången. Han vill behålla skruttvolvon. :)

Ha en bra dag. Njut och ta en prommis i solen. Det ska jag göra nu.

 

Puss&Kram E

Vilken toppendag det har varit!

Började med sovmorgon efter nattens alla kisspauser. Sen kunde jag i lugn och ro fixa till mig inför påsklunch hos fröken J och co.

Poppade reagge på hög volym i bilen dit. Solen sken och brillorna på. Underbart. Hann dock inte spela så många låtar eftersom resvägen är kort. Funderar på att ta en roadtripp på söndag. Med D och kameran. Och en picknickkorg förstås.

 

Superskönt att få prata med en till tjej i nästan samma sits som mig idag över lunchen också. Skiljer en vecka, det är ju ingenting. Men jag var tjock och hon var smal. Hehe. Önskar jag hade haft bättre magmuskler... Fröken J får vara vår mentor. Som det där tipset om att packa med omlottkläder till BB. Hur ska man kunna veta det annars?

 

Får man ha musik när det är dags att föda, om det går vägen alltså. Det vill jag ha. Rökelse är en annan önskan, det får mig lugn. Men då finns det säkert regler om sådant. Helst vill jag ha en vän med mig också. Förutom D så klart. Eller ja, helst flera vänner. En som får mig lugn och trygg, en som peppar mig på ett sakligt sätt, en som gör mig glad, en som talar sanning om vad som händer, en som beskyddar mig, en som utför healing så att det går så bra det kan gå, en som pratar på om allt som hänt i livet...

 

Hoppas verkligen det fortfarande är ett liv där inne. Man vet aldrig. Vad som helst kan ha hänt. Det visar sig på ultraljudet och det känns som en evighet tills det är dags.

 

Men nu så. Nu ska jag snoppa jorgubbar. Heter det snoppa? Vad fult det lät. Snippa. Nu ska jag snippa jordgubbar. Det var bättre. För det blir ju mer en snippa efter att snoppen är borta. Hahaha! Tanthumor.

 

Har ni haft en bra långfredag? Hoppas det. Hoppas ni har tagit hand om er själva så att ni kan sova sött.

 

P&K E

 

 

 

Inatt vaknade jag och ville ha en banan. En sån där som just har blivit gul. I det tidiga stadiet. Mmmm. Men jag hade ingen sådan så jag fick somna med suget otillfredsställt.

 

I skrivande stund försöker jag hindra mig själv att äta mer än en macka eftersom jag snart ska på påsklunch till fröken J. Det vankas sill... Guds gåva till... mig? Hehe. Äh, stryk sill, all mat är Guds gåva till mig.

Jag åt sushi för gravida här om dagen, det var supergott! Den lilla lokala sushibutiken är suverän och ligger ett stenkast från jobbet.. Kan bli mycket sushi framöver, de dagar jag har kvar att jobba.

 

Hoppas bebisen är vaken också. Hon är så mysig att sniffa på. Att titta in i hennes stora, blå ögon är häftigt också. Det är en mäktig känsla. Att få ögonkontakt med en bebis. Jag stirrar ju lika intensivt som dem. Det är coolt.

 

Undrar om ungen kan bli brunhårig med två blonda föräldrar? Det blir nog svårt. Hoppas den får mina gröna ögon och D's blonda rufs, som han hade när han var liten. Fast jag var blåögd till typ 12-årsåldern. Inte förrän då kom mina häxkrafter i gungning och jag fick gröna ögon istället. Ibland är de grå. Då är jag trött och energilös. Lätt att läsa av mina speglar till själen, ja.

 

Älsklingen hade lagt ett jättepåskägg fylld med många av de där goda choklad-nougat-äggen i fotänden. Vaknade av att det prasslade, mina fötter kom åt ett slags papper. Först var jag för trött för att fundera men sen blev jag nyfiken. Ett litet brev var det till påskägget. <3

 

Nu är det hög tid att sminka på sig lite så jag ser okej ut sen ska jag rulla, bokstavligt talat. Hehe.

 

 

Privat kontorsarbete avklarat. Dit hör betala räkningar, se över budget och spar och minska ev. utgifter. Bland annat. Jag gillar det. Att rensa, göra sig/vara skuldfri och se hur sparandet växer. Pengar, är ett nödvändigt ont, och det känns skönt att ha så man klarar sig. Älska budget! Haha.

När det gäller pengar så spar jag tills jag kan köpa det jag vill ha, kontant. Aldrig, aldrig på avbetalning. Ingen dator, ingen tv eller möbel på avbetalning. Fasiken vilken merkostnad det blir! Ett billån och huslån är min gräns. Det räcker gott och väl. Det är mitt/vårt motto och jag är glad att jag har hittat en make som tänker som mig. Vore fruktansvärt jobbigt att ha olika syn på ekonomi i ett förhållande. Det vet jag inte om jag skulle palla faktiskt.

 

Min rygg klarar inte att stå på jobbet längre. Vid tre-fyra börjar värken komma sen ökar den lavinartat och vid halv sex är jag nära tårarna. Måste tänka om.

 

Igår kväll kände jag det lilla livet där inne tror jag. Svårt att säga när det inte finns något att känna igen så att säga. Men jag tror faktiskt det var den lilla. Coolt. Får vänta och se om det kommer igen och blir starkare.

 

Nu har jag mycket att längta till. Först mina fyra lediga dagar då jag önskar mig sol, god mat och häng. En shoppingtur/uppfräschning av mig själv. Seans nästa. Biokväll med C&P. Movienight with Bella.. Ultraljud. Mer rörelse från magen. Våren. Lediga dagar. Tidiga mornar med kameran, djuren och naturen. Påfyllning av harmoni. Flytt/mellanlandning innan hus. Sommar. Peace and love.

 

 

Men först EN lång och hård dag kvar.

 

Wish me luck.

 

Puss&Kram E

Inatt vaknade jag av en kväljning. Drömde att jag spytt och det smakade så illa i munnen att jag skulle spy igen. Då vakande jag och höll på att kräkas på riktigt. Fy fan vad obehagligt det var. Dessutom var jag på kryssning och fartyget höll på att gå under i ovädret. Fick lov att rädda mig i en sådan där orange liten räddningsbåt. Kommer inte på ordet just nu. Läskigt var det i alla fall.

 

Efter frukost gick jag ner till vaktis och fick veta att vi får en trea om vi vill antingen 1 juni eller juli. Sa ju som barn att jag kunde prata med Gud och få som jag önskade. Hahaha! Kanske kan det fortfarande!
Blev sjukt glad och det kändes inte tungt att gå till jobbet idag. Ska ringa den nuvarande hyresgästen och få komma och kika hur det ser ut. Vaktis måste måla dörrarna åt mig om det är de där bruna 70-tals dörrarna.. Som han gjorde här. Vita och fina. Undrar vad det är för tapeter... I värsta fall får vi fixa det själva.

Hur ska jag boa bebisrummet? Det ser jag fram emot. Men det får vänta tills den nästan kommer för man vet ju aldrig hur det går som sagt. Mysigt ska det bli hur som. Älskar att inreda men det vore ännu roligare om jag fick skaffa allt som jag ser i mina fantasier. Men den budgeten spar vi till huset. Nu ska vi mellanlanda bara. Fast det är ju mitt hem och mitt hem måste vara trivsamt annars mår jag inte mitt bästa.

 

 

 

Fick också glädjande besked om oväntad klöver. Det sitter aldrig fel. Borde köpt mig en lott idag. Men fru fortuna brukar vända snabbt och jag har för det mesta bara tur i kärlek. Det är huvudsaken. 

 

Go natt vänner. Hoppas ni har njutit av solen idag och att påskharen är snäll i år.

 

Puss&Kram E

 

Igår hade vi middagsbjudning med en vän, hans tjej och hennes son. Förhållandet är så där nytt och spännande. Ett mycket lyckat och trevligt första möte. Vi kommer absolut ha kul i sommar tror jag.

Hjärtat gjorde sin specialare -fläskytterfilé i ugn med potatis och gräddsås. Mycket sallad och vitlöksbröd till. Köttet blir så mört så det typ smälter i munnen. I love it.

Sen efterrätt på det... Puh. Mätt, räcker liksom inte till efter en sådan brakmiddag.

 

När jag hade duschat idag så tittade jag mig i spegeln som vanligt och ser att till och med min potatisnäsa har blivit större nu när jag är på smällen! Allt blir större! Brösten, vilket är välkommet, låren, rumpan, armarna och sist men definitivt inte minst -magen! Men näsan liksom. Nej, inte känner jag mig vacker precis.

 

Vägde mig också. Det skulle jag inte ha gjort. Sluta-röka-kilon plus massa kolhydrater och en växande mage. Snart är jag tillbaka på min startvikt innan jag började lchf:a. Jag gick ner 15 kilo ska tilläggas. Fy fan. Jag längtar som fan efter att bli normal igen och kunna äta det som passar min kropp och träna. Nu gör det ont bara jag sträcker på mig.. För att inte tala om flåset. Som en kraftigt överviktig person som röker minst 50 cigg om dagen. Så blir jag. Måste stanna och ta luft när jag går. Lite som att astman är på väg tillbaka så känns det. Läskigt.

 

Skulle behöva en spa- och shoppingdag så jag får upp lite självkänsla igen. Det ska jag boka in. Med goda vänner. Vem är på?

 

 

Solen skiner och jag ska jobba. Hela mitt inre skriker "jag vill inte, ge mig frisk luft och sol"

 

Ha en fin dag ni som är lediga och vackra.

 

Puss&kram E

 

Som jag har saknat att skapa. Eller låta den delen av hjärnan som bara gör, få göra. Jag kan tydligen inte kombinera dessa två sidor när jag har ett jobb som tar all min energi. Det finns helt enkelt ingen ork över efter jobbet.

 

Men... den högre makten löste detta åt mig i kombo av att jag behöver vila och bara få vara. Hitta MIG igen. Min själ. Min passion. Det som verkligen är meningen med livet. Jag blev uppsagd för första gången i livet. Minuten innan jag skulle berätta om graviditeten. Kul! Nope. Inte det minsta. Mista en inkomst av två när vi ska börja försörja en till människa. Fuck, fuck, fuck!
Ja, trygghet är viktigt för mig och ekonomisk trygghet är en stor pusselbit som bara måste klaffa för att jag ska må bäst.

 

Kan dock inte gräva ner mig och dö även fast det känns så. Jag löser det på något sätt.

 

Efter det som hände med den förra graviditeten är orosnivån hög och jag tar ingenting för givet när det gäller människan i magen. Jag kan bara hoppas att det går vägen den här gången. Så det är svårt att känna den där lyckan många pratar om. Än. Men det är klart jag är ju inte typen som tillåter mig själv att sväva iväg i det blå och tro att allt är guld och gröna skogar, att inget dåligt kan hända. Det har livets hårda skola lärt mig. Att stå med fötterna på jorden.
Ibland skulle det vara skönt att bara sväva iväg och bara... oooh vad pluttinutt och härligt allt är. ÅÅåååh vad allt kommer gå bra. Att kunna tänka "det där händer inte mig"
Tyvärr. Tänker snarare "det där skulle kunna hända mig, vem som helst, när som helst. Hur skulle jag tackla det då? Självklart behöver det inte hända, men det kan"

 

Tur att jag är lycklig i grunden med mig och mitt liv så som jag har skapat det de sista åren. Så att jag kan ta att bli arbetslös, oattraktiv och samtidigt vara med barn, utan att sjunka alltför lågt. Lite deppig är jag allt, så klart och den här bloggen ger mig frihet att vara bitter eller ledsen när jag vill. Alla känslor är okej.
Så om du är en människa som inte accpeterar att läsa om alla känslor, utan är så jävla possitiv hela tiden, så blir det här en bra utmaning. Att lära dig acceptera utan att försöka ändra på.

 

Ska ta och försöka sova en stund till nu. Ses en annan dag.

 

Puss&Kram E