Det gör bara inte det. Faan, fan, faaan!

Kunde inte sova inatt. Vakande på soffan och tyckte klockan stod på 04.50 så jag vinglade in till sängen. Halvsov ett tag till, kollade klockan. 02.10.
WTF?
Går min tid baklänges eller?
Jag har inte rent samvete, det är det som är mitt sömnbesvär. Det sjukaste av allt är att jag borde absolut inte ha dåligt samvete. Det hjälps inte. För just precis det har jag. Mycket kan jag kontrollera men inte själen och hjärtat. Om dom säger att något är fel, så är det så. Fan vad drygt!!! Kan allt inte bara bli som det ska!!!
Hur kan jag tillåta mig själv att må dåligt över en annan människas val?? Det var juh hans val, inte mitt! Det måste väl ändå vara han som ska stå för sitt beslut.
Psykologen har rätt. Fattar inte ens hur vi kom in på det ämnet, han är lurig. Jag måste få klarhet. Av honom. Det är han skyldig mig. För ovisshet sliter mitt inre isär. Utan det kommer jag aldrig tillåta mig själv att läka.

- Gå hem till honom. Ring på. Prata mellan fyra ögon.
- Ska jag ta med ett bräckjärn och sanningspiller då eller?
Hur ska man förklara, hur skulle någonsin någon kunna förstå???

Jag får lov att hålla masken och köra zombiestilen tills jag får kraft att agera. Eller någon annan agerar. Det är juh känt för att ta sin lilla tid... Ouch. Chestpain is back. F**k.

Sand och hav, var är ni?
Okej, jag kommer! Ler.

Skog och vilda djur, var är ni?
Då ses vi snart. Ler.

Jag vill bort, bort, bort!!!

Ingen bra dag i E's värld. Sry för allt gnäll men det måste ut någonstans.

Hem. Promenad. Kaffe. Röka. Läsa.

"Hon lämnar fönstret öppet så att Edward kan komma in. Ifall hon hinner somna innan. Hon borstar tänderna, kammar håret och plötsligt är han bara där. Ännu en gång får hon somna i hans trygga famn medan han sjunger henne till sömns."

Ha det bra så länge.