I min värld!

Titeln på nästa bok säger mig ganska mycket den också. Så här kommer min egen tolkning:

"Hon kurar ihop sig så nära honom det bara går att komma. Lägger sitt huvud på hans bröst och lyssnar. Starka, jämna hjärtslag under den mjukaste hud hon någonsin känt. Hon vill också vara så len, så skön. Ljudet av hans hjärta gör henne lugn på ett nästan overkligt sätt. Hon är alltid trygg när hon ligger så där. Bara hans närvaro gör henne märkligt lugn. Han drar sina fingrar genom hennes hår tills hon somnar. Hon vill inte somna än men det går inte att undvika. Han ligger kvar tills han är säker på att hon sover. Det gör hon när man inte längre hör hennes andetag. Dom är näst intill obefintliga. Han flyttar henne så försiktigt att hon inte vaknar, pussar henne i pannan, drar lätt sin hand längs med hennes ryggrad och försvinner."

Min första tanke idag var: Konspiration. Tänker inte utveckla det. Förrän jag är säker.

Min andra tanke idag medan jag rökte min morgoncigg var: Jag klarar inte en till sanning. Vill inte höra den här sanningen. Ångrat mig. Behöver inte några ord längre. Absolut inte. För jag skulle dö igen, där inne i själen. Jag klarar inte det. Är alldeles för svag. Bättre att leva i ingenting än att leva och veta. Jag vill inte ha ett avslutat kapitel! Är det därför jag besparas orden? För att Någon vet om mina begränsningar? Ett kapitel som aldrig tar slut är bättre än motsatsen. För jag skulle ramla ihop i en hög och inte kunna andas mer. Så länge vi båda andas...

Min tredje tanke var: Shit, jag har bara 5 sidor kvar i "New moon"!!! Systerdottir, kommer sen och byter mot nästa. Det här börjar likna heroin. Böckerna alltså. Jag är riktigt beroende. Ska inte klaga lika mycket på dataspelare längre. Sry.

Wow. I drive like a Cullen. Fast i en way to slow Toyota! Gjorde det på väg till kontoret. Stressad. För sent ute som vanligt. Jag måste ha en snabb bil. Nu. Min vita springare, alltså min vita ådi S3, vart är du???

Varför börjar ni borra innan mitt alarm ringer jämt? Alltid på mina bra dagar, det vill säga när jag inte behöver kliva upp 03.50... så ska det borras och grävas utanför min lägenhet.

Ytterligare en bilhändelse fick mig att dra på smilbanden igår. Var äntligen på väg hem, helt färdig, och vid "ringen" smyger en knallorange rallybil upp bakom mig. Eller ja, smyger och smyger. Den hördes kan jag lova!! Dregel. Höll på att köra in i bilen framför mig för jag blev bländad av skönheten bakom mig.
Han måste ha märkt min reaktion (Glosoppa och brett flin) för när vi fick grönt så väntade han så länge tills det nästan blev rött och jag hade åkt ifrån honom en bit, sen lekte han med gaspedalen! Innan jag hann blinka var han så nära bakom mig som han var förut. Sen följde han efter mig in i Forssa, men ungefär där jag parkerade, åkte han rakt. Hade han stannat hade jag bett om en åktur! Big smile! Varför är jag så kåt på snabba, bländande saker med motor? För att man minns att man lever när det går fortast? För att den annars så laglydiga jag, får leka rebell? Genetiskt ärfligt?

Edward är tillbaka...

Vi ses när vi ses. E