Jisses vad längesen jag kunnat skriva av mig!!

Vart i Sthlm hela veckan på jobb. Kan inte beskriva med ord hur skönt det är att äntligen ha kommit hem.

Var ska jag börja. Bakifrån. En favorit. Haha.

Efter en låång bilkö kom fröken M till mitt hotell igår kväll. Höll mig sällskap över en bit mat och uppdaterade mig om allt i hennes liv. Vi tog en kaffe och jag hörde en föda-barn-historia utan dess like! Vilken kvinna som genomgått en sådan händelse!
Har nästan bestämt på sanning att hon ska komma upp till mig snart! Hoppas inga hinder kommer ivägen denna gång! Ler.
När jag följde fröken ut till bilen såg jag ett stjärnfall.
Genast fick jag en flashback och tänkte på Jacob. Hade skickat iväg ett mms utan respons. Han brukar alltid dyka upp runt mina stjärnfall.
Kramade fröken hejdå och gick in.

Byter om till min sov-Tee och tittar på luren. Han dök upp även denna gång.
Har ni sett SATC-avsnitten när Big ska opereras för något mindre hjärtfel och Carrie börjar gråta hysteriskt varje gång han kommer på tal eller hon ser honom?
Så har det numera blivit för mig med denna Jacob...
Jag fick en bild. Som utlöste detta anfall. Liksom under vårt samtal förra veckan. Varför regerar min kropp så här?? Jag står frågande.
Hur kan man skratt/gråta så här??
I guess only J can make me do it..

Jobbat långa dagar hela veckan. Klarade precis med nöd och näppe 11-timmarsregeln idag. För mycket. Ge bort sin fritid för ingenting. Såå inte värt. Hell no!!

Var på bowling förra lördagen och buset sitter i än. Mer buus åt Bella!! Vad ska vi hitta på denna helg?? Hehe. Nåt skoj ska vi göra. Hmm och min busigaste syster är inte tillgänglig då... Hmm?
I alla fall så åkte vi hem till Batman efter bowlingen, hade finwhiskey-smakningar för oss.
Plötsligt visade han mig maskeradkläder och Bella var igång!
Fan vilken skön människa! Snacka om att kunna bjuda på sig själv! Jag gjorde juh sammalika men aningen nertonad. Hehe. Precis vad jag behöver i livet.

Sen blev det söndag och jag fick ett mycket uppskattat telefonsamtal som varade i två timmar! Skoj att bara snacka. Det är också precis vad jag behöver i livet! Snack med vettiga, trevliga människor!! Ler.

Idag träffade jag nån slags soulmate på jobbet i Haninge. Han var i 55-årsåldern. Hade halvlångt, grått hår som stod åt alla håll och kanter. Klädstil: Konstnär. Slitna, lite skitiga jeans. Loafers. Ostruken skjorta och för stor kavaj. Men fan vad härlig han var. Naturligtvis kom han fram till mig och började prata. Som om vi känt varann hur länge som helst.
När jag en stund senare går ut för att röka kommer han gåendes igen! Jag frågar om butikstanten var så arg som han trodde eller om han fick den hjälp han behövde med glimten i ögat. Han kommer fram, tar en cigg och pratar igen. Visar sig att han vet precis hur det ser ut i Borlänge, pratar om bilbomber och sin släkt som bodde här.
Måste varit nåt till mig i mitt tidigare liv!!
Såg något i hans ögon som är sällsynt. Kanske en spegling av mina? Cool känsla som faan.

Förresten, tror att jag just åt en möglig macka!! Uuäck!! Vidrigt!! Så blir det när ingen är hemma och sköter mathandling åt mig när jag är borta! Skäms på er! Hehehe.

 Nu så blir det OkMasergatan och ciggköpning!! Ler. Sen röka ikapp allt jag inte hunnit och ett glas vitt!! Me like. Will enjoy!

Möte i Solna imorn med höjdarna då. Undrar om jag ska klä mig som värsta hiphoparen bara för att. Hahaha!!

Love on you!

(längesen jag sa så förresten...)