Here comes the feelings...

Har en sjukt deppig dag idag. Trodde det inte kunde bli värre än igår men det kunde det visst.
Antar att det beror på skilsmässan från mitt gift jag brukar suga i mig. Men lungorna pallar inte mer så beslutade mig för att låta dom vila. Bli friska. Om det inte beror på något annat iofs. Eftersom man numera måste ställa sina egna diagnoser och vara sin egen läkare så testar jag att vara rökfri först.
Lättare sagt än gjort.

Har ett väldigt växlande humör i vanliga fall men nu är det extremt. Så fort jag blir ensam så tycker jag jättesynd om mig själv.
Känns som allt skiter sig. Min vanliga tur i livet. Bajsjobbet.. En kille som hinner få tusen andra på fall innan vi ens har en chans att vara tillsammans. Varför i hela friden skulle han vilja ha en sån som mig?

En kompis till mig tog kort på mig som fick mig att inse hur groteskt ful jag är. Jag avskyr att va me på kort. Om jag inte har godkänt dom själv. Tjock som fan är jag. Hur slutar man äta?

Talanglös. Jag är inte bra på nåt. Så vad ska jag sysselsätta mig med? Blir bara ännu argare på mig själv när jag inte kan nåt. Eller nåt går fel.

Jag får nog stänga in mig ett tag nu. Risken är stor att jag sårar någon jag tycker om för jag kan inte kontrollera käften när jag känner så här. Bättre att jag sårar mig själv en stund. Tills giftet lämnat kroppen.

So long.