I min värld!

Ex Animo - Från Hjärtat

When this dance is done..

Kategori:

Det blev fredag och mys hos fröken Jea. Eller rättare sagt, Bus hos Jea. Ler... Say no more.
Love on you, babes!!

Fortsatte ner på stan med ett tåg av patypeople bakom oss... Överallt var dom. Ler finurligt.

We danced with the Devil sen blev det ättäfäst. In da House. Värme. Eld. Skratt. Mys. Första orden jag tänker på.
God sovning. Mer värme.

Rätt fett seg dagen efter. Sov till 15.00. Ja men det blir ju så om man sover skönt. Där jag känner mig trygg kan jag sova dygnet runt. Sova på riktigt. Vila. Koppla bort allt annat. Nice. Spa-aktigt.

Skulle göra så mycket saker på lördagen att allt gick i slow motion. Tror inte jag kom till Pizzerian förrän runt 21.30.. Mot E's lya. Värme. Mat. Prat. FB. Skratt. Så högt att jag väckte O tror jag. Sry, gullungen. Men när man tittar på E's kamera så kan man inte hålla det inne juh. Heh.

Kom inte i säng före 03. Sjukt för jag ville sova redan kl 20. Mystiskt sms..?

Upp och hoppade idag. Mot Gustafs. Kalops. Ämmä. Old times. Gulljäntan. A+M. Sniffa på Hugo Boss. "Mamma". Kort. Kyrkogården. Känslor. Smile. Huva på. Livsfarligt. Mot Blge, vi fyra. Film. Spökerier. Mot G-byn igen. Spökerier. Skoj. Separationsångest. Svårt att lämna. Tankar. Miljoner känslor. Lessen. Glad. Vill inte lämna?
Nästa gång blir det lax. Big smile. Nästa gång? Ja, tack!! Ler från hjärtat.

Dagens stående:
- Nu är vi här igen!
- Sjukt, som vi pratade om här om dagen juh!
Asgarv och fnitter.

Så fort jag blev ensam blev det kallt..

Tomt.

Jag vill inte ha det tomt. Inte längre. Jag är klar med det tomma nu. Jag är redo. Behövde bara se vad jag kunde gå miste om för SE. Vill ha hela huset fullt med ungar och kärlek. Rädslan är bortblåst. Jag är vidöppen för det nya.
Jag behöver min flock. För att överleva. Så är det bara, har alltid varit. Jag blev bara skrämd till ensamhet. Ett tag. Fanns en anledning till det med. Nåt jag skulle lära mig. Att inte svika/bedra folk. Som bor i hjärtat. Men det satte jag en tatuering på armen för att påminna mig själv om varje dag. Alltid en början.
Man saknar inte kossan förrän båset är tomt. Dagens sanning.

Som det stod på den vackraste gravsten jag någonsin sett.
"Försök leva varje dag. Nästa kanske inte kommer."
Nåt liknande var det.
R.I.P. Mr. J's.

Äta. Sömn. Drömma klara, glasklara drömmar...

Vi hörs.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: